Stort tack för en fantastisk dag tillsammans! för 15 dagar sedan 0

Vinnaren av NHL-lotteriet! för 15 dagar sedan 0

Lucka 24 – Framåt och Uppåt – Tillsammans för 17 dagar sedan 0

Nyheter

Klubbnyheter

Stort tack för en fantastisk dag tillsammans!
Stort tack till Brynäs IF och er personal för ett felfritt och mycket professionellt samarbete kring matchen. Tack till Ban Dello för en härlig underhållning under skridskodiskot, uppvärmningen, periodpauserna och på efterfesterna. Tack till Valbo för en väl genomförd match. Tack till all publik som kom och bidrog till stämningen, och ett extra tack för ert engagemang i 50/50-lotteriet där det såldes lotter för över 32 000 kr. Tack till domarna för en mycket väl genomförd match. Tack till Brända Bocken som alltid står vid vår sida i allt vi gör utanför planen. Tack till alla företag och privatpersoner som bidrog ekonomiskt så att vi kunde erbjuda fri entré. Och slutligen: tack till hela Godisfamiljen för en fantastisk dag tillsammans – från hockeyskolan hela vägen upp till herrlaget. FRAMÅT OCH UPPÅT – TILLSAMMANS I MINST 120 ÅR TILL! ❤️💙❤️💙 Gävle GIK för 15 dagar sedan 0kommentarer
Vinnaren av NHL-lotteriet!
Dragningen av NHL-lotteriet är genomförd och vi har en vinnare! Vinstlotten är nr 362 och den lyckliga vinnaren är Patrik Rönnqvist. Stort grattis önskar GGIK Hockey! Gävle GIK för 15 dagar sedan 0kommentarer
Lucka 24 – Framåt och Uppåt – Tillsammans
Det finns en röd tråd genom hela GGIK:s historia, oavsett om vi pratar om Stjärnseriens smågrabbar som fick träna med sina idoler, bandyhjärtan som cyklade i 25 minusgrader, eller hockeyhjältar som en gång gjorde det omöjliga möjligt och tog ett SM-guld som skakade hela Sverige. Den tråden heter: vi ger oss inte. Och den heter också: vi gör det här tillsammans. När det blåste som mest Under våren 2020 klev den dåvarande ordföranden av, och mitt i pandemi, osäkerhet och dålig ekonomi fattade styrelsen beslutet att lägga ner A-lagsverksamheten. Juniorverksamheten hade länge varit sporadisk, hockeyskolan hade svårt att hitta ledare och barn, och ungdomsleden var på nedgång sedan många år, ibland med årskullar där det inte fanns ett lag att ställa på isen ens om man lånade in från alla håll och kanter. En ny styrelse – och en ny idé På årsmötet i augusti 2020 tillträdde en ny styrelse med representanter från varje lag, efter en idé från den mångårige styrelseledamoten Anders Rackner. Ny ordförande blev Lars Ålenius, och tillsammans med den rutinerade och engagerade ledaren Marcus Dahllöf växte en vision fram som kändes både enkel och stor: Att lyfta sporten igen – på riktigt. Med en stark ungdoms- och juniorverksamhet. Och med ett A-lag som hänger ihop med allt det där, som en motor i samma maskineri. Samtidigt fanns två personer som såg samma sak som styrelsen började ana: det finns en väg uppåt här. Jon Sjöstedt och Max Nilsson, som tränade U16-laget säsongen 2020/2021, hade tidigare drivit A-lagsverksamhet i sin egenstartade förening Gävle HC, och under en säsong samarbetat med GGIK. De såg ambitionerna som började formas, och kände att de ville bygga något i klubbens färger – men med en tydlig grundregel: Att det skulle göras professionellt, långsiktigt och med ambitionen att klättra i seriesystemet. Det var då Jon myntade orden som numera sitter som ett klubbemblem i själen: FRAMÅT och UPPÅT. Marcus Dahllöf och Lars Ålenius kände direkt att det där inte bara var en slogan för ett A-lag – utan en riktning för hela föreningen. Och därför lades senare en viktig fortsättning till: TILLSAMMANS. Och plötsligt fanns det något i luften igen. Lite som när Isstadion invigdes på Nynäs 1956. Säsongen 2021/2022 var GGIK tillbaka med ett A-lag. Kvaldrama, Tegera Arena – och Maskens vrede Mot slutet av säsongen 2022/2023, med Adrian Asplund som huvudtränare, en Godisare sedan barnsben, kom nästa stora kliv: chansen att gå från HockeyTrean till HockeyTvåan. Och det blev, som man säger i hockey, en sån där historia som aldrig riktigt går att återberätta utan att man börjar vifta med armarna. I Tegera Arena i Leksand var GGIK faktiskt utslaget i trettio minuter av Häradsbygden, som leddes av ingen mindre än Anders ”Masken” Carlsson. Och när sedan en domarmiss i den avgörande straffläggningen uppdagades – och beskedet kom att GGIK faktiskt vunnit. Då stod Lars Ålenius i domarrummet tillsammans med Masken. Ålenius har sagt att han aldrig sett någon så arg som Masken när han fick beskedet. Men det var GGIK som tog klivet upp. HockeyTvåan – ett A-lag med Godishjärta Nu är A-laget inne på sin tredje säsong i HockeyTvåan, och utvecklingen pekar stadigt uppåt. Laget leds av Pär “PJ” Jansson, Adrian Asplund och Joakim Axman, alla med moderklubb GGIK. Det är något fint i det där. För det är samma idé som när A-lagets stjärnor en gång coachade Stjärnseriens knattar: de som kan, de som vill, de som älskar klubben – de kliver fram. Hockeyskolan är tillbaka – på riktigt Och medan A-laget kämpar där uppe i HockeyTvåan händer något som kanske är ännu viktigare i det långa loppet: Hockeyskolan är tillbaka till vad den en gång var. Sedan Marie Svensson och Johan Enström kom in med sitt engagemang har det blivit ett otroligt uppsving. Och som en perfekt cirkel i GGIK:s berättelse är också Nanna Jansson tillbaka i moderföreningen som ledare – samma Nanna som en gång var med och lyste av hockeyglädje i hockeyskolan. Hockeyskolan, som firade 55 år 2025, har nu 135 barn, med ett växande antal flickor, och nya barn som kommer varje helg. Det har varit knattematcher, grillning och lekar, poolspel, sammandrag, hockeyskoj – och en flickhockey som är en riktig succé. Och mitt i allt det där: ett skridskodisco där tomten dök upp i form av Isac Sjöman från herrlaget, omringad och jagad i 1,5 timme så att han gick därifrån med både skratt och träningsvärk. Det är också en sorts fysträning. Och väldigt mycket GGIK. Juniorerna – och “Adde” i Råttans fotspår Även juniorverksamheten är tillbaka på topp, och där är en person värd att lyfta lite extra: Andreas “Adde” Danielsson, Godisare i grunden, som byggt upp U16, J18 och J20 med ett engagemang som får spelare att prata om “den roligaste säsongen någonsin”. Det är svårt att inte dra paralleller till Leif “Råttan” Grylin – den där förmågan att skapa trygghet, struktur, glädje och ansvar på samma gång. Ledarskap som formar människor, inte bara spelare. Och så växer det vidare. Från hockeyskola till ungdom. Från ungdom till junior. Från junior till senior. Det är så en klubb blir stark på riktigt. Framåt och uppåt – tillsammans När man summerar de senaste åren är det lätt att fastna vid resultat, kvalmatcher och tabellrader. Men egentligen är den största vinsten något annat: Att GGIK Hockey har hittat tillbaka till sin identitet. En förening där glädje, gemenskap, intresse och kunskap inte bara är ord – utan något man faktiskt märker när man kliver in i hallen. Och när A-laget nu kliver in med högre ambitioner än på länge, med målet att vara med och kriga om en plats i HockeyEttan, så är det värt att komma ihåg att det här inte är ett “A-lagsprojekt”. Det är en hel förening som rör sig. Det är en hockeyskola som sjuder. Det är ungdomslag som växer. Det är juniorlag som blomstrar. Det är tränare och ledare som bär vidare arvet från Råttan, från Stjärnserien, från hockeyskolans första skär – och från de där vintrarna när hela staden höll andan. Det är därför rubriken betyder något på riktigt: FRAMÅT och UPPÅT – TILLSAMMANS. För det är vi. Det är så vi alltid har gjort. ❤️💙 Gävle GIK för 17 dagar sedan 0kommentarer
Lucka 23 – SM-guldet som förändrade hela Hockeysverige
Det låg något i luften redan när säsongen 1956–57 tog sin början, något som var svårt att sätta fingret på men som ändå kändes tydligt för alla som rörde sig runt laget, runt Nynäs och runt hockeyn i Gävle. Det här var inte en vinter som de andra. Mycket hade förändrats sedan säsongen innan. Flera av de stora namnen som burit Godis under många år hade lämnat klubben, Lasse Söderblom, Kurt Zederwall, Bertil ”Bomben” Carlbaum, Hans Ekberg, Karl-Erik Djusberg och Gunnar ”Kulan” Söderblom, och det var förändringar som märktes, både på isen och i omklädningsrummet. Men samtidigt hade något nytt vuxit fram. In kom Gert Blomé och Gösta Westerlund från Brynäs, den kvicke Perra Härdin från Söderhamn, och kanske viktigast av allt: tiden var mogen att släppa fram Karl-Göran ”Lill-Stöveln” Öberg, bara 18 år gammal, in i A-laget. Och så fanns den stora, avgörande förändringen som skulle sätta tonen för hela säsongen: Isstadion på Nynäs. Den 18 november 1956 invigdes den nya arenan, modern, konstfrusen och med plats för över 8 000 åskådare, och med den förändrades förutsättningarna för ishockeyn i Gävle i grunden. Säsongen blev längre, träningen bättre och ambitionerna högre. I invigningsmatchen ställdes ett något förstärkt GGIK mot Tre Kronor, och inför 7 510 åskådare vann Godis med 5–2. Gösta Westerlund gjorde det allra första målet på den nya isen, och redan den kvällen byggdes en känsla av stolthet och framtidstro som skulle bära långt. Ett föryngrat Godis med hunger Lagledaren Weine Dahlbom hade under sommaren och hösten format ett lag som kanske inte var det mest namnkunniga i landet, men som präglades av fart, mod, disciplin och en tydlig vilja att bli bättre för varje vecka. Träningsdosen ökades rejält, laget tränade varje matchfri dag, ibland till och med två gånger om dagen, och det var nödvändigt, för det här skulle bli den längsta och mest krävande säsong som klubben dittills upplevt. I seriespelet slutade GGIK tvåa bakom Leksand, men det var i det efterföljande SM-slutspelet som den här vintern på allvar skulle skriva in sig i historieböckerna. Fyra lag gjorde upp om guldet: Gävle GIK, Djurgården, Södertälje och Leksand. Det mesta av förhandssnacket handlade om Stockholmslagen, och ute i landet betraktades Godis mest som en outsider som kunde störa – men knappast avgöra. I Gävle visste man bättre. Åtta tusen röster mot Djurgården När slutspelet inleddes med hemmamatch mot Djurgården var det hockeyfeber i staden. Över 8 000 åskådare pressade sig in på Isstadion, och ytterligare tusentals fick vända i grindarna. Djurgården kom med landslagsstjärnor som Sven Tumba, Lasse Björn och Rolle Stoltz, och hade gjort mål i en takt som skrämde de flesta motståndare. Ändå var det Stöveln Öberg som tystade allt tvivel när han gav Godis ledningen med 1–0. Läktarna exploderade i ett dån som nästan bar laget framåt av sig självt. Matchen slutade visserligen med förlust, men känslan efteråt var inte uppgivenhet – tvärtom. GGIK hade visat, både för sig själva och för hela hockey-Sverige, att de hörde hemma på den här nivån. ”Vi åker till Leksand för att vinna” Och det var precis vad de gjorde. Bortamatchen mot Leksand slutade 3–8, en närmast chockerande uppvisning där Godis spelade ut dalalaget fullständigt. Plötsligt var slutspelet helt öppet, och självförtroendet växte för varje minut på isen. Nästa prövning väntade borta mot Södertälje, regerande svenska mästare och fulla av stjärnor. När hemmalaget gick upp till 2–0 såg det ut som att verkligheten skulle hinna ikapp GGIK. Men då klev Nilas Brundin fram och svarade för tre mål inom loppet av tre minuter, ett av dem sittande på isen, och vände hela matchbilden. Godis vann med 3–2. Två raka bortasegrar. Serieledning. Något som knappt någon hade vågat drömma om. Hela staden håller andan Inför den avgörande matchen borta mot Djurgården gick Gävle in i ett tillstånd av total hockeyfeber. Eftersom direktsänd TV ännu inte existerade ordnades i stället direktreferat i Folkparken, extra telefonlinjer där man kunde ringa och höra ställningen, och till och med högtalare på tidningshusets fasad för att sprida nyheterna. När pucken släpptes i Johanneshov var 18 020 åskådare på plats, nytt publikrekord för ishockey i Sverige. För många av de unga Gävlespelarna var trycket nästan overkligt. Men återigen fick Godis en drömstart. Lill-Stöveln Öberg slog in en retur redan i sitt första byte. Gösta Westerlund gjorde två mål. Djurgården chansade i slutet genom att spela med sex utespelare. Det höll på att lyckas. Men det gjorde det inte. GGIK vann med 3–2. Svenska mästare När slutsignalen ljöd stod det klart: Gävle Godtemplares IK var svenska mästare. Ett lag utanför Stockholmsregionen hade brutit mönstret och tagit hela Sverige med storm. Gert Blomé hade spelat så stort att han utsågs till matchhjälte, Hasse Isaksson stod stadigt i målet, och Stöveln Öberg fick till slut sitt efterlängtade SM-guld. Det var en vinter som aldrig glöms. Den mest lysande i GGIK:s ishockeyhistoria. Och än idag, när man talar om vad Godis kan vara när allt faller på plats, när mod möter disciplin och publikens kraft blir till energi på isen – då återvänder tankarna alltid till vintern 1956–57. ❤️💙 Om du vill läsa mer finns all historia publicerad på ggikhistoria.se I morgon öppnar vi den sista luckan i jubileumskalendern. ❤️💙 I morgon firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena. Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se Gävle GIK för 18 dagar sedan 0kommentarer
Lucka 22 – Hockeyskolan som format generationer
När GGIK under slutet av 1960-talet tappade något av sin forna glans i A-lagssammanhang och pendlade mellan division 2 och 3, var det samtidigt något helt annat som växte sig starkare än någonsin. Ungdomsverksamheten blomstrade. Stjärnserien lockade massor av knattar, entusiasmen var enorm och säsongen 1969–70 kunde GGIK ställa upp med ett juniorlag och hela sex pojklag, de flesta dessutom mycket framgångsrika. Det var tydligt att grunden redan fanns. Det som saknades var nästa naturliga steg. 1970 – när Hockeyskolan föds År 1970 var det dags. Då startade GGIK sin Hockeyskola, en verksamhet som kom att forma klubben, och Gävlehockeyn, för alltid. Bakgrunden var typiskt GGIK. Tigern Johansson hade i Gävle kommuns regi bedrivit fritidsverksamhet för stadsdelen Sätra i Gavlerinken, tre eftermiddagar i veckan. När den verksamheten upphörde stod istiderna plötsligt tomma. Men Curre Larsson och GGIK var inte sena att agera. Istället för tom is fylldes Gavlerinken nu av barn, skratt, vingliga skridskoskär och den där första pirriga känslan av puck och klubba. Tre dagar i veckan samlades barnen. Håkan Jansson, Jan-Olov Olsson och flera andra eldsjälar såg till att hockeyskolan blev precis det den var tänkt att vara: skridskoåkning, puck, klubba, lekar – och framför allt glädje. Träning utan krav. Skridskoteknik som kom “på köpet”. Och en miljö där alla fick vara med. Inbjudan till hela staden För att nå barn i hela Gävle användes både kreativitet och kontakter. Anders Hedbom hade tillgång till skolornas register över klasser och lärare runt om i staden. Inbjudningar skickades ut brett – och senare följde anmälningsblanketter som bilaga i Gefle Dagblad. Resultatet lät inte vänta på sig. Distriktets första, och enda, hockeyskola var född. Deltagarantalet låg stadigt runt 150 barn varje år, ibland fler. Ett år i slutet av 1980-talet skrevs rekord: 183 inskrivna deltagare. Bland dem fanns en ung flicka som lyste av glädje varje gång hon fick kliva ut på isen. Nanna Jansson, framtida hockeystjärna. För henne, liksom för tusentals andra barn, började allt just här. Tusentals första skär i Godisanda 1000 och åter 1000-tals ungdomar har tagit sina allra första osäkra skär i GGIK:s Hockeyskola. I början var upplägget ofta tydligt: först hockeyskolan, sedan Stjärnserien, och därefter lagverksamhet. Med åren utvecklades konceptet. Hockeyskolan höll på längre upp i åldrarna, och övergången till lag inom GGIK:s organisation blev ännu mer naturlig. Alla fick växa i sin egen takt. När framgången blev för stor Hockeyskolans popularitet väckte också reaktioner. Efter några år började Brynäs IF och Strömsbro IF protestera. De ansåg att det var orättvist att GGIK hade Hockeyskola på Gavlerinken. Fritidsförvaltningen försökte blidka situationen genom att dela upp veckans dagar – GGIK, Brynäs och Strömsbro fick en dag var. Brynäs och Strömsbro startade egna hockeyskolor, men intresset varierade. GGIK:s Hockeyskola däremot fortsatte att blomstra. Faktum är att en tredjedel av alla barn i hockeyskoleverksamheten i Gävle deltog i just GGIK:s Hockeyskola. Försök att bromsa – och viljan att stå emot 1980 bildade GGIK föreningen Gävle Hockey Klubb för att bredda verksamheten ytterligare. En Hockeyskola startades även på Andersbergs IP 1981, men blev kortvarig när Korpen tog över istiderna. Senare kom ännu större prövningar. Brynäs IF tillsammans med Gästriklands Ishockeyförbund införde en tilldelningsmodell där ungdomar fördelades efter bostadsområde. För GGIK, vars upptagningsområde alltid varit hela Gävle med omnejd, slog beslutet hårt. Protesterna var tydliga. Resultatet blev ändå magert: två deltagare ett år, tre ett annat. Det satte djupa sår i möjligheten att bygga lag, och många menar att syftet var att bromsa GGIK:s framgångar. Godisandan – alltid viktigare än systemen Trots allt detta levde Hockeyskolan vidare. För i GGIK har alltid något varit större än regler, modeller och beslut uppifrån: människan. I Hockeyskolan möts barn, flickor som pojkar, av glädje och respekt. Träningen sker lekfullt. Den som behöver extra stöd får det, ofta på egen yta med extra hjälp. Under många år användes småburar som stöd när barnen lärde sig åka. Curre Larsson tog det ett steg längre och utvecklade idén om en släde som gav barnen en mer naturlig åkställning. En idé så bra att den senare togs vidare av andra och idag säljs som etablerat hockeyhjälpmedel. Men vi vet alla var den föddes först. 55 år – och framtiden framför oss År 2025 fyllde GGIK:s Hockeyskola 55 år. Idag samlas omkring 135 barn i olika åldrar i Nynäshallen på lördagsmorgnar och söndagseftermiddagar. Nya anmälningar fortsätter att komma in, och det är extra glädjande att se hur antalet flickor ökar, liksom barn som börjar lite senare i åldrarna. Samtidigt är utmaningarna tydliga. Nynäshallen räcker inte till. Drömmen om ytterligare en isyta lever starkt, inte minst för att kunna bredda flickverksamheten och skapa egna lag framöver. Men en sak är säker: Så länge det finns barn som vill ta sina första skär, ledare som ger av sin tid och en förening som tror på glädje, gemenskap och långsiktighet – kommer GGIK:s Hockeyskola att fortsätta vara platsen där allt börjar. Alla är välkomna till GGIK-familjen. ❤️💙 Om du vill läsa mer finns all historia publicerad på ggikhistoria.se I morgon öppnar vi lucka 23 i jubileumskalendern. ❤️💙 På lördag firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena. Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se Gävle GIK för 19 dagar sedan 0kommentarer
Lucka 21 – Hur GGIK skapade en ny sport i staden
GGIK:s historia visar gång på gång att nya idéer, nya sporter och modiga personer kan skriva nya kapitel, ofta på helt oväntade sätt. Om ishockeyn på 1930-talet startade i en nästan anarkistisk anda, där regler och sarghöjd varierade mellan arenorna, så skulle historien upprepa sig drygt femtio år senare när innebandyn gjorde sitt intåg. Ny sport, små resurser, stora drömmar – och samma gamla inställning: vi provar, vi löser det, vi gör det tillsammans. Det började med en tjej i Västerås Historien tar sin början i slutet av 1980-talet. Anders ”Fjuppen” Johansson hade en flickvän i Västerås, och hon hade två bröder som spelade innebandy i klubben Tomasgården. Anders följde med för att titta på en match, och fick nästan gnugga sig i ögonen. – ”Det var bedrövligt,” berättar Anders med ett skratt. – ”Ingen kunde någonting, och ändå spelade de i elitserien!” Men i stället för att avfärda sporten föddes en tanke: om detta är elitnivån – då borde vi i Gävle kunna göra det bättre. Väl hemma satte Anders sig vid telefonen och ringde runt till kompisarna i skollaget Stortorskarna, där han själv spelade och som var kända för både spelglädje och tävlingsinstinkt. Frågan var enkel men laddad: ”Vill ni testa att spela innebandy i en ny förening?” En av de han ringde var Stefan Larsson, en lugn och målmedveten kompis som alltid såg lösningar där andra såg problem. Förutom att Stefan höll i laget Stortorskarna var han aktivt ledare inom GGIK. Han tände direkt på idén – men lade till något avgörande: – ”Pappa vill ha innebandy.” Pappa var Curt Larsson, spindeln i nätet på GGIK-kansliet sedan ungefär två decennier tillbaka. Curt hade sett generationer av ungdomar passera genom föreningen och hade tidigt förstått att nya sporter krävde nya arbetsformer. Han förstod också att om innebandyn skulle lyckas behövdes en tydlig struktur, och framför allt: en plattform som kunde bära sporten långsiktigt. En förening föds – och namnet blir en kamp i sig Planen var elegant: innebandyn skulle bli en egen förening, men bära GGIK:s namn och värderingar. En modern lösning där ansvar, ekonomi och ledarskap kunde hållas tydligt separerat, samtidigt som hjärtat förblev i Godis. Men det fanns ett problem: Riksidrottsförbundet satte stopp för namnet Gävle GIK Innebandy. Det gick inte att lägga till en sport på ett etablerat klubbnamn. Förslaget Gävle Godis IK föll också, eftersom sporten enligt förbundet inte fick förknippas med snask. Flera andra kreativa namn prövades för att få behålla förkortningen Gävle GIK. Till slut stod man där med något som ingen egentligen ville ha: Gävle Gamla IK. – ”Vi tyckte det var helsnurrigt,” har Anders och Stefan berättat i efterhand. Men viljan att spela och utveckla sporten var starkare än irritationen över namnet, och man körde vidare. Det var först långt senare som Riksidrottsförbundet och Svenska IBF ändrade sig, efter påtryckningar från Stockholmsklubbarna Djurgården, Hammarby och AIK, som alla hade uppmärksammat GGIK:s idé om att ha egna föreningar istället för sektioner – med eget ansvar och möjlighet att söka egna bidrag. Svetsade målburar och lånade hallar Att starta innebandy i början av 1990-talet betydde också att lösa problem som idag känns nästan komiska. Borgarskolan, där träningarna hölls tack vare hockeysektionen, ville inte låna ut målburar. Lösningen blev Görgen Albrektsson, som kunde svetsa och byggde portabla mål som bars ut, monterades upp inför träning och matcher, och plockades ner igen efteråt. Det var små medel, men stora insatser, som lade grunden för något mycket större. Träningstiderna var ofta ett pussel. Hockeysektionen lånade ut halltider på Borgis när det gick, och ungdomar som spelat fotboll och ishockey ställde upp för att fylla upp lag. Det var improvisation, kreativitet och ren vilja som byggde den nya sporten i Gävle. Snabb framgång och föreningens första stjärnor Förvånansvärt nog gick det bra från start. Serieseger följdes av avancemang, och redan under de första säsongerna fick laget erfara både triumfer och de första nederlagen. Spelarna var ofta unga, många spelade fotboll parallellt, men engagemanget var på topp. – ”Vi borde inte ha nått så långt,” sa Anders Johansson senare. – ”Men sporten var ny. Ingen visste vart den skulle leda.” – ”En anledning är att vi kunde ishockey, där andra trodde på bandyns taktik med långbollar. Det hade vi, och har än idag, en stor fördel av.” fyllde Stefan Larsson i. Parallellt växte damlagen fram, ungdomsverksamheten expanderade och GGIK:s innebandyskola såg dagens ljus. Det blev tydligt: strukturerna som byggts, problemen som lösts, och människorna som engagerat sig lade grunden för en förening som snart skulle bli Gävle GIK Innebandy – med det namn man egentligen alltid velat ha, efter att Riksidrottsförbundet till slut ändrat regelverket. Stefan Larsson – den lugna kraften bakom Stefan Larsson var mer än bara en inspiratör. Han var den lugna länken mellan Anders ”Fjuppen” Johansson och GGIK:s kansli, den som såg till att idéerna blev verklighet. Han höll ihop kontakterna, såg till att rapporter skickades in, och fick spelare, föräldrar och styrelse att känna att det fanns en plan, även när vardagen var kaotisk och resurserna knappa. Utan honom hade idén aldrig blivit verklighet. Rivaler, utmaningar och framgångar Under de första åren kom rivaler på banan. Alba i Sandviken var både inspiration och konkurrens, och det uppstod ibland heta diskussioner om spelare och matcher. Men grundtanken var alltid densamma: vi bygger sporten, vi bygger gemenskapen, vi bygger ungdomarna. Genom åren har GGIK Innebandy vuxit enormt. Från improviserade målburar och halvtomma hallar till en klubb med 23 lag i seriespel, två innebandyskolor för knattar och en stark position som en av Sveriges mest aktiva innebandyklubbar. En typisk GGIK-historia När man ser tillbaka på starten är det lätt att le åt detaljerna: namnet ingen ville ha, de portabla målburarna, och att allt började med en tjej i Västerås och ett par bröder som spelade usel innebandy i elitserien. Men under ytan finns något större: idéer som blir verklighet tack vare människor som vågar, engagerar sig och står kvar år efter år. Så har GGIK alltid gjort. ❤️💙 Och så kommer det att fortsätta. ❤️💙 Om du vill läsa mer finns all historia publicerad på ggikhistoria.se Gävle GIK för 20 dagar sedan 0kommentarer
Visa fler nyheter

Senast uppladdade video

Ingen video uppladdad Logga in och ladda upp ert första klipp

Senast uppdaterade album

Visa alla spelade matcher

Tillsammans för Gävle GIK

Bli månadsgivare till Gävle GIK

På gång
Kalender

Team 12 Träning	11 feb, 17:30
Team 14 Träning	11 feb, 17:50
U18 Träning	11 feb, 20:10
Rekreationshockey Kvinnor Träning	11 feb, 21:20
Team 12 Träning	12 feb, 16:45

Kalenderöversikt

A-Lag

Facebook

Kansli

c/o Kristina Leima Sjöbovägen 13, 80424 Gävle
ggikhockey@hotmail.com
026-12 61 21

Besökartoppen

Länet

1.	(1)	Hofors HC A-lag
2.	(3)	Hofors HC
3.	(66)	Ilsbo SK A-lag Herrar
4.	(5)	Strands IF
5.	(6)	Strands IF Handboll Damer Division 1
6.	(2)	Gällsta IK Seniorer
7.	(15)	Strömsbro IF Hockeyskolan
8.	(60)	Hofors IBK Knattar P&F18/19
9.	(16)	Valbo HC
10.	(161)	BK Xet

Nyheter

Stort tack för en fantastisk dag tillsammans!

Vinnaren av NHL-lotteriet!

Lucka 24 – Framåt och Uppåt – Tillsammans

Lucka 23 – SM-guldet som förändrade hela Hockeysverige

Lucka 22 – Hockeyskolan som format generationer

Lucka 21 – Hur GGIK skapade en ny sport i staden

Senast uppladdade video

Senast uppdaterade album

A-Lag

Facebook

Kansli

Besökartoppen