Lucka 7 – En sund själ i en sund kropp

”IOGT ’En sund själ i en sund kropp’ inbjuder UNGDOM…”

Med de orden möttes Arbetarbladets läsare i början av maj 1906. I en annons i tidningen bjöd godtemplarrörelsen in ungdomar inom Gävle godtemplarsamhälle till ett möte för att diskutera bildandet av en gymnastik- och idrottsförening. Tid och plats var tydligt angivna: söndagen den 6 maj klockan 11, på Södra Kungsgatan 8.

När mötet hölls hade 32 personer hörsammat uppropet i tidningen. Initiativtagare var pappershandlaren Axel Hällström, som också valdes till föreningens första ordförande. Beslutet fattades att bilda en gymnastik- och idrottsförening knuten till godtemplarrörelsen, och årsavgiften fastställdes till fyra kronor, en ansenlig men överkomlig summa vid tiden.

Bakgrunden var större än bara idrott. Godtemplarrörelsen hade varit verksam i Gävle sedan 1880-talet och spelade en viktig roll i kampen mot missbruk och sociala problem. Men vid sekelskiftet började man se behovet av nya former för gemenskap. Idrotten uppfattades inte längre som en konkurrent om ungdomen, utan som ett naturligt komplement – ett sätt att stärka både kropp, karaktär och sammanhållning.

Orden i annonsen sammanfattar detta väl: en sund själ i en sund kropp. Det handlade inte bara om träning och tävling, utan om att bygga motståndskraft och gemenskap i en tid då arbetsdagarna ofta var långa och krävande.

Föreningen fick till en början namnet Gefle Goodtemplares Gymnastik- & Idrottsförening, men redan året därpå konstaterade man att namnet var både långt och svåruttalat. Efter flera förslag fastnade man till slut för Gefle Godtemplares Idrottsklubb, ett namn som, med modern stavning, lever kvar än i dag.

Verksamheten kom snabbt i gång. Styrelsens första idrottsliga beslut gällde träningstider för ett fotbollslag, vilket säger en del om tidsandan. Fotbollen var enormt populär i Gävle, men GGIK skilde sig från många andra klubbar. Medlemmarna var till stor del arbetande ungdomar, vilket innebar att träningen fick anpassas därefter. Resultatet blev tidiga söndagsmorgnar – klockan åtta, utan undantag.

Under de första åren tävlade GGIK främst mot andra godtemplarföreningar runt om i Mellansverige. Resor ordnades till bland annat Uppsala, Eskilstuna och Sala. När laget vann turneringen om Wavrinskys vandringspris 1907 ansågs det så uppmärksammat att man lät fotografera spelarna tillsammans med pokalen för publicering i ordens tidning Unga Tankar.

Redan sommaren 1906 fattade styrelsen beslut om klubbens dräkt. Den skulle vara helblå, med ett snett band i vitt, blått och rött över bröstet. Färgerna var hämtade direkt från godtemplarrörelsen och bar en tydlig symbolik: vitt för renhet och nykterhet, blått för sanning och gemenskap, och rött för mod och engagemang. Genom att bära färgerna öppet markerade GGIK att klubben var mer än bara idrott – den var också ett ställningstagande. Dräkten finns inte kvar i sin ursprungliga form, men färgerna har levt vidare och känns fortfarande igen i klubbens identitet.

Allt detta tog sin början i en annons i Arbetarbladet och ett möte en söndagsförmiddag i maj. Ett upprop, 32 personer och en gemensam idé om vad idrott kunde vara.

Och kanske är det just därför Gävle GIK fortfarande finns kvar:
för att grunden lades i en tanke som håller än i dag
en sund själ i en sund kropp, byggd tillsammans.

I morgon öppnar vi lucka 8 i jubileumskalendern.

❤️💙

Den 24 januari firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena.
Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se