Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om Gävle GIK
Du är redan följare. Får du inga mejl kan du redigera dina Notisinställningar under Mina uppgifter.
Klicka på bekräftelselänken i det mejl vi skickat dig för att börja ta emot uppdateringar från Gävle GIK.
Gävle GIK
Följ oss för uppdateringar
Det fanns en tid då Gävle var en handbollsstad. En tid då det var lika självklart att spela handboll som fotboll och bandy, och då GGIK var en av de klubbar som bar sporten framåt. Historien börjar redan i början av 1930-talet, långt innan sporthallar och inomhusspel blivit norm.
De första matcherna spelades utomhus på Lillgården i Strömsbro, mellan nykterhetslogerna. Handboll var sommaridrott, planen var gräs, ibland mer jord än gräs, och lagen bestod av nio spelare. Men viljan var desto större. När en försöksserie i Gästrikland drog i gång 1933 var GGIK med från start, och redan i den allra första klubbmatchen slog både A-laget och reservlaget I14:s IF. Ett 50-tal åskådare såg början på något som snabbt skulle växa.
Under de följande åren tog handbollen fart. Profiler som “Horris” Fredriksson och Rune Westerberg satte sin prägel på spelet, medan Vicke Widell växte fram som en central gestalt både på planen och senare vid sidan av den. 1936 tog GGIK klivet upp i division II, och några år senare började det lukta riktigt stort.
1940 stod GGIK som seriesegrare utan en enda förlust och kvalade till division I. Motståndet var hårt, Västerås IK och Norrköpings AIS blev för svåra, men marginalerna var små. Drömmen om allsvenskan var högst påtaglig. Ännu starkare blev säsongen 1941/42, då A-lag, B-lag och juniorlag vann sina serier och klubben dessutom tog hem DM-guldet. Herrhandbollen hade nått sin höjdpunkt.
Men samtidigt blev problemen allt tydligare. Lokalerna räckte inte till. Ex-hallen på Kungsbäck var långt ifrån en arena för ett lag med allsvenska ambitioner. Publiken uteblev, intäkterna minskade, och till slut tvingades herrlaget ta ett steg tillbaka, trots att kvaliteten fortfarande fanns där.
När herrhandbollen började tappa mark var det i stället damsidan som bar traditionen vidare.
Under slutet av 1950-talet och början av 1960-talet växte en stark dam- och flickverksamhet fram, ledd av Vicke Widell. Resultaten lät inte vänta på sig. Redan tidigt stod det klart att Godis hade något särskilt på gång.
1963 blev ett av de mest framgångsrika åren i GGIK:s handbollshistoria. Att Godis vid den här tiden var bäst i distriktet rådde det inget tvivel om. Sex spelare togs ut till landskapslaget, och i utomhusspelet vann laget både serien och DM-finalen mot SHK slutade 4–1.
Framgångarna fortsatte även inomhus. Seger i Gästrikeserien följdes av kval och avancemang till division II på nationell nivå. Klubben valde dock senare att avstå platsen. Kanske vägde erfarenheterna från tidigare år tungt, kanske spelade det in att Vicke Widell efter säsongen klev av, och att ansvaret nu låg på nye tränaren Rune Söderblom. I backspegeln framstår beslutet som klokt.
Visserligen fortsatte Godis att dominera utomhusserien, men inomhus blev konkurrensen tuffare. Ändå förändrar det inte helhetsbilden: GGIK:s damhandboll hade nått en nivå som få andra klubbar i distriktet kunde mäta sig med.
Under dessa år blev också Harry Kimhag en allt viktigare del av handbollens vardag i GGIK. Som tränare och ledare bar han verksamheten genom perioder när entusiasmen behövde lika mycket omsorg som taktiken. Harry stod för kontinuitet, lugn och ett djupt engagemang, egenskaper som betydde mycket i en sport där förutsättningarna ofta var sämre än viljan.
Under 1960- och 70-talen var det framför allt dam- och flickhandbollen som höll handbollen levande i klubben. Flicklagen tog DM-guld, deltog i turneringar som Partille Cup, och träningskvällarna samlade 40–50 unga spelare. Det var liv, rörelse och framtidstro, även när herrhandbollen kämpade för sin överlevnad.
Men lokalerna förblev ett sår som aldrig riktigt läkte. Utan riktiga hallar gick det inte att ta nästa steg, varken för damer eller herrar. Så småningom ebbade verksamheten ut.
Ändå lever minnet kvar.
Av fullsatta läktare, hårda matcher, episka dueller, och ett damlag 1963 som visade hur långt GGIK faktiskt kunde nå.
Damhandbollen i GGIK nådde aldrig riktigt den nationella allsvenska nivån.
Men på distriktsnivå satte laget standarden, inspirerade nästa generation och skapade ett arv som fortfarande värmer.
Och kanske är det just där, i envisheten och gemenskapen, som handbollens verkliga segrar finns.
I morgon öppnar vi lucka 14 i jubileumskalendern.
❤️💙
Den 24 januari firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena.
Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se
| Team 14 Träning | 15 aug, 09:00 |
| Team 14 Träning | 16 aug, 09:00 |
| U16 Träningsmatch GGIK U16- Almtuna IS | 16 aug, 11:35 |
| U18 Lagmöte | 16 aug, 18:00 |
| U16 Löpningspass | 17 aug, 17:00 |
Kommentera
Du måste logga in för att kommentera