Lucka 14 – Pelarsalongen: där dansen blev klubbens livlina

Det finns kapitel i GGIK:s historia som inte avgjordes på en idrottsplan. Som inte mättes i mål, poäng eller medaljer, men som ändå betydde allt. Pelarsalongen var ett sådant kapitel. En plats där dans, musik och gemenskap blev själva förutsättningen för att föreningen skulle överleva och utvecklas.

Året var 1921, och tiderna var fortfarande osäkra. Första världskriget låg visserligen några år tillbaka, men försiktigheten levde kvar. GGIK:s styrelse, med pionjären Lars Rosén som både ordförande och sekreterare, beslutade först att ingen höstfest skulle hållas i Godtemplarträdgården, ”tiderna voro ej sådana”.

Ändå, bara någon månad senare, fattades ett nytt beslut: klubben behövde pengar. Alltid behövde klubben pengar. Lösningen blev en basar eller större danstillställning under jullovet. Vad som hände med samvetet däremellan är oklart, men resultatet blev början på en tradition som skulle leva i nästan tre decennier.

Eftersom arrangemanget skulle hållas under julferierna vände man sig till en skola. På Borgarskolan fick man napp. Rektorn gick med på att hyra ut gymnastiksalen, under ett tydligt villkor: ingen åverkan på lokalen. Ett löfte som gavs dyrt och heligt – om än, enligt senare berättelser, med korslagda fingrar bakom ryggen.

Så snart eleverna lämnat skolan för jullovet förvandlades gymnastiksalen. Trävaruhandlare Nyberg levererade lass efter lass med virke. Ett dansgolv spikades fast, en estrad byggdes för orkestern, en garderob med plats för 600 vinterplagg växte fram längs ena väggen. På den andra restes stånd för lyckobrev, peka rätt, roulett och fruktförsäljning. På läktaren serverades kaffe och läsk. Allt var förstås helvitt – nykterhetslöftet var på fullaste allvar.

Premiären ägde rum nyårsafton 1921. Entrén kostade 50 öre. Portarna öppnades klockan sju, och dansen pågick långt in på det nya året. Lokalen fylldes till brädden, och de som inte kom in stod utanför och ville inget hellre än att få ta sig in. Det hände till och med att polisen fick samla in övergivna ytterrockar från snödrivorna utanför, tillhörande unga män som försökt bluffa sig in genom att påstå att de ”bara varit ute och tagit lite frisk luft”.

Succén var omedelbar. Idrottsbasaren, som tillställningen först kallades, blev en publiksuccé och en ekonomisk fullträff. Gymnastiksalen fylldes, och det gjorde klubbkassan också. Att det skulle bli en fortsättning var självklart.

Med åren växte arrangemanget. Basaren blev fler till antalet under julloven, dekorationerna blev mer avancerade, och namnet förändrades. Pelarsalongen, snart kallad kort och gott Pelarn, föddes. Lokalen kunde förvandlas till en alpby, ett nordiskt vinterlandskap eller en praktfull sal med målade pelare. Dekoratören ”Kicken” Danielsson flyttade ofta in redan på julafton med färgpytsar, spritkök och kaffepanna, och lämnade inte förrän publiken stod i kö.

Kvaliteten på musiken steg år för år. Från lokala orkestrar till några av Sveriges främsta dansband och solister. Jojjen Björklund, Håkan von Eichwald, Radioorkestern, Sune Waldimir, Eckert Lundin, Thore Ehrling, Seymours – listan är lång. Och så stjärnorna. Gösta Jonsson, Diana Miller, Sonia Sjöbeck, och inte minst Alice Babs, som bara 16 år gammal stod på estraden i Borgarskolans gymnastiksal och långt senare mindes framträdandena i Gävle med värme.

Under nästan 30 år var Pelarsalongen en självklar del av Gävles nöjesliv. Här kunde ungdomen dansa, fira jul och nyår, och göra det under trygga och nyktra former. Samtidigt lades tusentals ideella arbetstimmar ner av GGIK:are som byggde, rev, bemannade garderober, serverade kaffe och såg till att allt fungerade.

Men ingenting varar för evigt. När den nya Folkparken tog över som stadens stora nöjesarena tappade Pelarn sin roll. 1949 beslöt styrelsen att Pelarsalongen inte längre skulle byggas upp.

Ändå lever minnet kvar.

Av danskvällar, musik, skratt och av en gymnastiksal som varje vinter förvandlades till hjärtat i både föreningen och staden. ❤️💙

För utan Pelarsalongen hade mycket av GGIK:s idrottsliga historia aldrig blivit möjlig.

I morgon öppnar vi lucka 15 i jubileumskalendern.

❤️💙

Den 24 januari firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena.
Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se