Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om Gävle GIK
Du är redan följare. Får du inga mejl kan du redigera dina Notisinställningar under Mina uppgifter.
Klicka på bekräftelselänken i det mejl vi skickat dig för att börja ta emot uppdateringar från Gävle GIK.
Gävle GIK
Följ oss för uppdateringar
Det finns stjärnor – och så finns det de som blir måttstockar. Sådana som gör att alla som kommer efter jämförs mot dem, ofta utan att riktigt nå fram. I Gävle, och i svensk ishockey i stort, finns ett namn som ständigt återkommer när samtalet handlar om de allra största.
Hans “Stöveln” Öberg.
Född den 21 november 1926 i Hemlingby växte han upp i en tid då ishockeyn ännu inte riktigt hade hittat sin form. Isarna var ojämna, utrustningen enkel och framtiden för sporten långt ifrån självklar. Men det spelade ingen roll. För Stöveln handlade det aldrig om förutsättningar – utan om känsla, intelligens och en märklig förmåga att alltid göra rätt sak i rätt ögonblick.
Han började som så många andra pojkar i området: på isen i Lergropen, där bandy dominerade och där skridskor ibland fick snöras fast på det som råkade finnas till hands. För Hans var det stövlar. Stora, blanka gummistövlar. Smeknamnet kom snabbt, och blev kvar för alltid.
En barndomsvän beskrev det senare så här:
“Hans och hans bror uppenbarade sig i svarta blänkande gummistövlar. Det var något nytt, nästan exotiskt. Vi andra avundades dem.”
Det var där, på den frusna marken i Hemlingby, som grunden lades till en spelstil som skulle bli lika särpräglad som effektiv.
Den långa vägen – hela vägen inom GGIK
Hans “Stöveln” Öberg gick den långa, klassiska vägen inom Gävle GIK. Från pojklag, via juniorlag i början av 1940-talet, hela vägen upp till A-laget. Han var ingen spelare som dök upp färdig, han växte fram, år för år, match för match.
När han slog igenom i seniorhockeyn var det inte med buller och bång, utan med något mycket mer bestående: spelintelligens, kyla och en nästan oförklarlig förmåga att avgöra matcher. Han såg spelet ett steg före alla andra. Där andra stressade, väntade Stöveln. Där andra sköt i första läget, tog han ett till skär, och placerade pucken där målvakten nyss hade varit.
Debuten i Tre Kronor kom 1948, på Olympiastadion i Stockholm, mot Kanada. Matchen slutade 5–5. För svensk ishockey var det en sevärd tillställning. För Stöveln var det början på ett landslagsäventyr som skulle sträcka sig över ett helt decennium.
Briljansen – och lugnet
Det som gjorde Stöveln unik var inte bara hans poängproduktion, även om den var imponerande, utan hur han spelade. Han var aldrig hetsig. Aldrig yvig. Han gled fram över isen, ofta med den klassiska gula toppluvan, och såg nästan oberörd ut. Men så fort han fick pucken förändrades allt.
Hans uppåkningar längs vänsterkanten blev legendariska. Försvarare visste exakt vad som skulle hända, och kunde ändå inte stoppa det. En liten rörelse, en specialvinkel, ett snabbt handledsskott som oftast slutade med pucken i nättaket.
Det sades ibland att Stöveln var långsam. De som verkligen kunde ishockey visste bättre. Det var hans rörelsemönster som lurade ögat. Som lagkamraten Carlgustaf Gustafsson uttryckte det:
“Om backarna nu var så snabba och Stöveln så långsam, varför tog de då aldrig pucken av honom?”
En gentleman i en hård sport
Under 22 säsonger i GGIK:s A-lag spelade Stöveln nästan varje match. Faktum är att han bara missade en enda seriematch, den allra sista, ödesmatchen 1964.
På dessa 22 säsonger drog han på sig endast tre tvåminutersutvisningar. Tio säsonger i högsta serien hann passera innan han ens satt sin första gång i utvisningsbåset.
När han väl fick två minuter för tripping kommenterade han det lakoniskt:
“Han trampade på min klubba.”
Den repliken har levt kvar nästan lika länge som hans mål.
Guldår, VM-triumfer och pionjär utanför Stockholm
Hans “Stöveln” Öberg var en av de allra första spelarna utanför Stockholmsområdet som tog en självklar plats i Tre Kronor. Tillsammans med Leksands Åke Lassas blev han en symbol för att ishockeyn hade vuxit sig stark i hela landet.
Meriterna är smått osannolika:
• VM-guld 1953 (Schweiz) – utsedd till turneringens bäste forward av IIHF
• VM-guld 1957 (Moskva)
• SM-guld med Gävle GIK 1957
• 162 landskamper, varav 126 A-landskamper med 97 mål
• Guldpucken 1956/57 – bäste spelare i SM-slutspelet
• Rinkens Riddare 1962/63 – ishockeyns gentleman
• 17 säsonger i högsta serien, 259 matcher, 272 mål
1957 blev ett magiskt år. Samma år som GGIK tog sitt historiska SM-guld tog Stöveln sitt andra VM-guld. Det var också året då det stod klart: Gävle hade blivit en ishockeystad – på riktigt.
En personlighet som bar ett lag, och en stad
Stöveln var ingen högljudd ledare. Han skrek inte. Han slog sig inte för bröstet. Men när matcherna stod och vägde, när publiken höll andan, då var det ofta nummer 8 på Stövelns rygg som dök upp i rätt läge.
Han var lika respekterad utanför isen som på den. Tillbakadragen, vänlig, men med en tydlig integritet. Bestämd när det behövdes, utan att någonsin höja rösten.
Vid sidan av idrotten drev han från mitten av 1950-talet en cykel- och sportbutik i Gävle, senare i Hemlingby, som blev en institution i sig. En affär lika förknippad med kvalitet och pålitlighet som mannen bakom disken.
Hall of Fame – ett självklart erkännande
När Hans “Stöveln” Öberg 2012 valdes in i Svenska Hockey Hall of Fame (nummer 46) löd motiveringen bland annat:
Hans “Stöveln” Öberg tillhörde de första spelarna utanför Stockholmsområdet som togs ut till Tre Kronor och fick vara med i VM-sammanhang. Han var främsta orsaken till att Gävle GIK blev en storklubb och höll sig kvar i högsta serien i 17 år. Han var också en av de justaste ishockeyspelare som förekommit på svenska rinkar.
Det är svårt att formulera det bättre.
En stjärna som inte går att ersätta
Gävle har sett många stora ishockeynamn genom åren. Listan är lång, glänsande och imponerande. Men gång på gång återkommer man till samma slutsats:
Maken till stjärna har vi aldrig sett igen.
Hans “Stöveln” Öberg var inte bara först.
Han var inte bara bäst.
Han var, och är, en del av Gävles själ.
❤️💙❤️
Om du vill läsa mer finns all historia publicerad på ggikhistoria.se
I morgon öppnar vi lucka 17 i jubileumskalendern.
❤️💙❤️
Den 24 januari firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena.
Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se
| U16 Isträning NickBack | 27 aug, 16:50 |
| Team 14 Träning | 27 aug, 19:00 |
| A-Lag FYS | 27 aug, 19:00 |
| U20 Informationsmöte U20 | 27 aug, 19:00 |
| A-Lag Träning | 27 aug, 20:15 |
Kommentera
Du måste logga in för att kommentera