Lucka 22 – Hockeyskolan som format generationer

När GGIK under slutet av 1960-talet tappade något av sin forna glans i A-lagssammanhang och pendlade mellan division 2 och 3, var det samtidigt något helt annat som växte sig starkare än någonsin. Ungdomsverksamheten blomstrade.

Stjärnserien lockade massor av knattar, entusiasmen var enorm och säsongen 1969–70 kunde GGIK ställa upp med ett juniorlag och hela sex pojklag, de flesta dessutom mycket framgångsrika. Det var tydligt att grunden redan fanns. Det som saknades var nästa naturliga steg.


1970 – när Hockeyskolan föds

År 1970 var det dags. Då startade GGIK sin Hockeyskola, en verksamhet som kom att forma klubben, och Gävlehockeyn, för alltid.

Bakgrunden var typiskt GGIK. Tigern Johansson hade i Gävle kommuns regi bedrivit fritidsverksamhet för stadsdelen Sätra i Gavlerinken, tre eftermiddagar i veckan. När den verksamheten upphörde stod istiderna plötsligt tomma.

Men Curre Larsson och GGIK var inte sena att agera. Istället för tom is fylldes Gavlerinken nu av barn, skratt, vingliga skridskoskär och den där första pirriga känslan av puck och klubba.

Tre dagar i veckan samlades barnen. Håkan Jansson, Jan-Olov Olsson och flera andra eldsjälar såg till att hockeyskolan blev precis det den var tänkt att vara:
skridskoåkning, puck, klubba, lekar – och framför allt glädje.

Träning utan krav. Skridskoteknik som kom “på köpet”. Och en miljö där alla fick vara med.


Inbjudan till hela staden

För att nå barn i hela Gävle användes både kreativitet och kontakter. Anders Hedbom hade tillgång till skolornas register över klasser och lärare runt om i staden. Inbjudningar skickades ut brett – och senare följde anmälningsblanketter som bilaga i Gefle Dagblad.

Resultatet lät inte vänta på sig.

Distriktets första, och enda, hockeyskola var född.

Deltagarantalet låg stadigt runt 150 barn varje år, ibland fler. Ett år i slutet av 1980-talet skrevs rekord: 183 inskrivna deltagare.

Bland dem fanns en ung flicka som lyste av glädje varje gång hon fick kliva ut på isen. Nanna Jansson, framtida hockeystjärna. För henne, liksom för tusentals andra barn, började allt just här.


Tusentals första skär i Godisanda

1000 och åter 1000-tals ungdomar har tagit sina allra första osäkra skär i GGIK:s Hockeyskola. I början var upplägget ofta tydligt: först hockeyskolan, sedan Stjärnserien, och därefter lagverksamhet.

Med åren utvecklades konceptet. Hockeyskolan höll på längre upp i åldrarna, och övergången till lag inom GGIK:s organisation blev ännu mer naturlig.

Alla fick växa i sin egen takt.


När framgången blev för stor

Hockeyskolans popularitet väckte också reaktioner. Efter några år började Brynäs IF och Strömsbro IF protestera. De ansåg att det var orättvist att GGIK hade Hockeyskola på Gavlerinken.

Fritidsförvaltningen försökte blidka situationen genom att dela upp veckans dagar – GGIK, Brynäs och Strömsbro fick en dag var. Brynäs och Strömsbro startade egna hockeyskolor, men intresset varierade.

GGIK:s Hockeyskola däremot fortsatte att blomstra.

Faktum är att en tredjedel av alla barn i hockeyskoleverksamheten i Gävle deltog i just GGIK:s Hockeyskola.


Försök att bromsa – och viljan att stå emot

1980 bildade GGIK föreningen Gävle Hockey Klubb för att bredda verksamheten ytterligare. En Hockeyskola startades även på Andersbergs IP 1981, men blev kortvarig när Korpen tog över istiderna.

Senare kom ännu större prövningar. Brynäs IF tillsammans med Gästriklands Ishockeyförbund införde en tilldelningsmodell där ungdomar fördelades efter bostadsområde. För GGIK, vars upptagningsområde alltid varit hela Gävle med omnejd, slog beslutet hårt.

Protesterna var tydliga. Resultatet blev ändå magert:
två deltagare ett år, tre ett annat.

Det satte djupa sår i möjligheten att bygga lag, och många menar att syftet var att bromsa GGIK:s framgångar.


Godisandan – alltid viktigare än systemen

Trots allt detta levde Hockeyskolan vidare. För i GGIK har alltid något varit större än regler, modeller och beslut uppifrån: människan.

I Hockeyskolan möts barn, flickor som pojkar, av glädje och respekt. Träningen sker lekfullt. Den som behöver extra stöd får det, ofta på egen yta med extra hjälp.

Under många år användes småburar som stöd när barnen lärde sig åka. Curre Larsson tog det ett steg längre och utvecklade idén om en släde som gav barnen en mer naturlig åkställning.

En idé så bra att den senare togs vidare av andra och idag säljs som etablerat hockeyhjälpmedel.

Men vi vet alla var den föddes först.


55 år – och framtiden framför oss

År 2025 fyllde GGIK:s Hockeyskola 55 år.

Idag samlas omkring 135 barn i olika åldrar i Nynäshallen på lördagsmorgnar och söndagseftermiddagar. Nya anmälningar fortsätter att komma in, och det är extra glädjande att se hur antalet flickor ökar, liksom barn som börjar lite senare i åldrarna.

Samtidigt är utmaningarna tydliga. Nynäshallen räcker inte till. Drömmen om ytterligare en isyta lever starkt, inte minst för att kunna bredda flickverksamheten och skapa egna lag framöver.

Men en sak är säker:

Så länge det finns barn som vill ta sina första skär, ledare som ger av sin tid och en förening som tror på glädje, gemenskap och långsiktighet – kommer GGIK:s Hockeyskola att fortsätta vara platsen där allt börjar.

Alla är välkomna till GGIK-familjen. ❤️💙


Om du vill läsa mer finns all historia publicerad på ggikhistoria.se

I morgon öppnar vi lucka 23 i jubileumskalendern.

❤️💙

På lördag firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena.
Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se