Lucka 8 – Gymnastiken som lade grunden

När Gävle GIK bildades 1906 var det inte bara som en idrottsförening, utan som en gymnastik- och idrottsförening. Det var ingen slump. I uppropet som publicerades i Arbetarbladet (se Lucka 7) talades det om ”en sund själ i en sund kropp”, och gymnastiken sågs som själva fundamentet för detta ideal.

Redan från klubbens första verksamhetsår bedrevs gymnastiken enligt den svenska Lingska metoden, utvecklad av Pehr Henrik Ling. Här låg fokus på hållning, styrka, rörlighet och disciplin, inte på tävlingsresultat, utan på att bygga en stark och funktionell kropp för arbete, vardag och idrott.

1909 tog GGIK ett tidigt steg ut på tävlingsarenan när man, tillsammans med IF Drott, deltog i det nyinstiftade distriktsmästerskapet i gymnastik. Laget bestod av 20 man och resultatet blev en andraplats, slagen endast av GIF. Det var ett kvitto på att den systematiska träningen gav resultat, även om tävlandet aldrig var huvudsyftet.

Efter några år var klubben mogen att driva en egen gymnastikavdelning. Ambitionen var tydlig: gymnastiken skulle vara motions- och rekreationsgymnastik, tillgänglig för många snarare än för en utvald elit. Övningskvällar med 25 deltagare eller fler var inte ovanliga, och gymnastiken blev en självklar samlingspunkt i klubbens vardag.

Avgörande för utvecklingen var de kunniga ledare som ansvarade för verksamheten. Från 1918 och några år framåt leddes gymnastiken av idrottsinstruktören Österberg, vars program var anpassat efter de idrotter som dominerade inom GGIK – skidor och friidrott. Under hans ledarskap fick många aktiva en fysisk grund som bar långt utanför gymnastiksalen.

Efter Österberg tog löjtnant Erik Berggren, nyutbildad gymnastikdirektör, över ledarskapet. Under hans tid breddades verksamheten ytterligare. Klubben hade nu även en kvinnlig gymnastikavdelning, och GGIK:arna fick för första gången stifta bekantskap med en helt ny sport: handboll.

Gymnastikpassen fick ett nytt upplägg – en halvtimme gymnastik och en halvtimme handboll. Det visade sig vara ett lyckat koncept. Intresset ökade markant, och deltagarantalet steg till omkring 30 personer per träning. Några matcher spelades också, bland annat mot GIF:s allsvenska fotbollslag och I14 IF.

Under 1920- och 30-talen fortsatte gymnastiken att vara en stabil grund i klubbens verksamhet. Ledare som Gunnar Eriksson, Viktor Widell och Ale Thalén tog vid och såg till att gymnastiken anpassades efter olika idrotters behov, från handboll och fotboll till ishockey.

Gymnastiken var kanske inte den gren som drog störst publik eller flest rubriker. Men den var navet i verksamheten. Det var här grunden lades för starkare kroppar, bättre rörelsemönster och färre skador, då som nu.

För även om dagens GGIK-spelare möter en helt annan idrottsvärld, med gym, tester och individanpassade program, är grundtanken densamma. Fysträningen som i dag syftar till att bygga starka, hållbara hockeykroppar och minska risken för skador har sina rötter i den tidiga gymnastiken.

Från Lingska rörelser i början av 1900-talet till modern styrke- och rörlighetsträning i dag går en tydlig linje genom klubbens historia:
Idrott börjar med kroppen, och kroppen mår bäst av att tränas långsiktigt, allsidigt och tillsammans.

I morgon öppnar vi lucka 9 i jubileumskalendern.

❤️💙

Den 24 januari firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena.
Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se